Att odla potatis är lätt!

Det känns kanske lite konstigt att börja tänka på midsommarens nypotatis resan nu men faktum är att man borde börja på nu ifall man tänkt servera egenodlad nypotatis till midsommar. 

Potatis är lätt och roligt att odla. Här kommer mina bästa tips för lyckad potatisodling!

Välj certifierat utsäde. Matpotatis från butik kan bära på sjukdomar som man inte vill ha i sin trädgård. 

 

Förgro din potatis för tidigare skörd. Lägg dem i en äggkartong eller i små krukor med jord för att de skall börja skapa rötter och blast. Små potatisar skapar få groddar, därför tenderar små sättpotatis ge färre men större potatisar än större sättpotatis.

Sätt potatisen ute då marken är 8 grader. Vi denna temperatur börjar den växa, är det kallare kan den ruttna innan den hinner börja växa.

Potatis kan odlas på många sätt! Testa att sätta en del i kruka för tidigare skörd.  Det är bra om krukan har hål i botten. Tänk ca 10l per potatis, har du en kruka som är 30l kan du ha 3 sättpotatisar i den. Fyll krukan med 10cm jord. Grundgödslad jord passar utmärkt, använd sedan ekologisk potatisgödsel (eller stallgödsel) då potatisen börjat växa. Lägg sättpotatisen på ytan och fyll på med 10-15cm jord till. Vattna regelbundet men sparsamt, jorden får inte vara våt. Då blasten kommit upp 10-15cm kan man fylla upp med mera jord (kupning). Potatisen kupas för att de nya potatisarna som växer allt närmare jordytan riskerar att komma i kontakt med solljus, då blir de gröna och oätliga.

Sätter man potatis i ett trädgårdsland eller odlingslåda gäller samma princip. Men först: du behöver inte fräsa och vända hela landet för att odla potatis. Faktum är att tester visar att skörden är större om man låter jorden vara orörd. Denna metod kallas ‘No dig’ och går ut på att man låter naturen själv förbättra jorden och strukturen med hjälp av organiskt material som tillförs ovanifrån. Då vi gräver i jorden skapar vi ett sår, vi vänder upp och ner på det nätverk som maskar och miljontals baktierier, svampar, kvalster och andra organismer har byggt upp för en välmående jord.

Sätt poatisarna med ca 25-30cm mellanrum. Sätt potatisen ca 10cm ner i jorden eller lägg den direkt på ytan och fyll på med grundgödslad jord eller t.ex. hästgödselkompost. Kupa genom att föra upp jord kring plantan då blasten växt ca 15-20cm. Låt de översta bladen synas. Potatisen behöver generellt inte så mycket näring, den behöver givetvis näring för att kunna växa och mogna, men för mycket näring kan ge mycket blast och lite potatis. Är du osäker på gödslingen rekommenderar jag att du använder grundgödslad jord (t.ex trädgårdsjord) och använder ekologisk potatisgödsel på burk där det finns exakta instruktioner.

Normalt tar en potatis ca 3 månader på sig att bli färdig. Tiden kan kortas ner med många veckor genom att välja tidiga sorter (t.ex. Timo och Solist), genom att förgro, eller genom att odla i kruka.

Många potatissorter blommar och det är ett bra sätt att se när potatisen är färdig. De tidigaste sorterna skördas oftast innan de blommar (en del sorter blommar inte alls), därför kan man gärna känna efter lite i jorden när det är dags att skörda. Man kan ta de större potatisarna först och låta de mindre vara kvar ett tag till.

Potatis är mycket tacksam att odla, tacksam att tillreda och dessutom är den näringrik så jag vill absolut slå ett extra slag för potatisodling i år. Faktum är att det inte behövs ett stort land för att odla potatis. Det räcker med en hink!

Ett, två, tre, kör!

Vinterodling

Jag tänker på den gångna veckan och hur bisarr den varit. Korona viruset har tagit över våra vardagar. Flera av mina föreläsningar är avbokade och kalendern gapar tom. Istället för att få panik går jag ut i trädgården. I sådana här lägen är trädgård faktiskt ett av de finaste intressen man kan ha, tycker jag! 

Kål, spenat, sallat går utmärkt att så ovanpå frusen jord!

Idag har jag kallsått kål och spenat i en av odlingslådorna. Jag gör det för att jag vill förlänga säsongen och kunna börja skörda tidigare samt öka skörden över hela säsongen genom att man kommer igång tidigare. Några sår inomhus, andra gör s.k kallsådd direkt på friland eller i lådor med lock ute. Någon gör båda.

Vill man vinterodla skall man välja köldtåliga grönsaker, det är bland annat olika kålsorter, sallat och spenat. Spenat trivs bra då det är lite svalare eftersom den snabbt går i blom om det är för varmt, har du misslyckats med spenat kan du försöka så lite tidigare, eller mot sensommaren. En del rotfrukter går också bra att vinterodla. Se hela sortimentet här. Köldkänsliga grönsaker sår man inomhus. Till dessa hör bl.a. Tomat, chili, paprika och gurka.

Hur gör man?

Man behöver ett relativt plant område i trädgården, bäst om man tänkt till redan på hösten och jämnat ut underlaget i t.ex odlingslåda. I odlingslådor värms jorden upp snabbare på våren vilket förstås är en fördel för den som vill skörda tidigt. 

Odlingslådor i plåt värms upp extra snabbt på våren. 

Ta bort eventuell snö och lägg på några cm upptinad jord. Det funkar fint med vanlig trädgårdsjord. Gör fåror som du sedan sår i. Jag sår fröna tätt, för jag kommer att skörda en del ganska tidigt, men det är upp till var och en hur man gör. Det går bra att omplantera senare om man tycker det blir för tätt. 

Nyp ihop jorden över fröna i fårorna och täck sedan med ett lager snö. Snön kommer att smälta ner och sköta bevattningen. Fröna gror då jorden värms upp. Men det lönar sig att hålla koll på odlingen så att de små sköra plantorna inte fryser.

För- och nackdelar med kallsådd

Fördelen med kallsådd är att plantorna avhärdas automatiskt och därmed behöver man inte lyfta in och ut plantorna på våren för att de skall vänjas vid uteklimatet. En annan fördel är att man slipper en del skadedjur som inte vaknar så tidigt på våren, såsom kålfjärilar och jordloppor.

Nackdelen är varierande temperaturer som kan ställa till det för de små plantorna. Därför är det bra att ha möjligheten att skydda dessa ifall det blir kallt. Fröna kan ruttna innan de börjar gro om det blir för vått. Det är bra att inte gå “all in” på vinterodling utan istället sprida risken genom att så en del kallt och vänta tills jorden blir varmare och sedan så mera. Så får en del av grönsakerna en tidig start, man kan skörda tidigare, och så utökar man odlingen vart efter jorden värms upp. 

Härligt att vara igång! 

Hoppas du får en riktigt skön fortsättning på helgen. Passa på att umgås, njut och kanske gräva bland fröpåsarna?

Trädgårdsplanering

Våren närmar sig och nu börjar folk vilja ta tag i sina trädgårdsprojekt. Jag tänkte att jag skulle sammanfatta lite tips på hur man kan tänka då man planerar sin trädgård. Alla planerare har en egen stil och det finns inget "rätt eller fel", men här kommer lite teorier som bidrar till harmoni i trädgården.

Lånad bild

Det handlar om att skapa balans. Bilden ovan förklarar ganska bra på flera plan vad jag menar med balans. Balans i form betyder att man behöver kontrasterna mellan ordnat (klippt) och vilt för att skapa balans. Balans vad gäller färg är givetvis en smaksak men just här har man valt att färgplanera. En annan aspekt varför denna del av trädgården är lyckad är att man balanserat höjden på växterna bra. Detta förklarar jag närmare längre ned... men börja alltid med att rita upp trädgården.

1. Måtta upp trädgården eller använd dig av en befintlig situationsplan för att få översikt. Enklaste skalan att jobba i är 1:100 där 1cm på ritningen blir 1m i verkligheten.

2. Fundera över era egna behov och önskemål och skriv ner dem. Trampolin, odlingslådor, solterass, pergola, rabatter, gräs- eller lekyta osv.

3. Tänk på tomtens förutsättningar. Finns det något man gärna kan lyfta fram som ett vackert träd, en utsikt, höjdskillnader osv. Med belysning, stenläggning, plantering kan dessa personlighetsdrag skapa vackra blickfång. Finns det problemområden såsom skuggiga, våta, blåsiga, heta eller torra områden så bör man ta dessa i beaktande senast då man väljer växter. Man kan även jordförbättra, bygga skärmar, vindskydd osv för att förbättra villkoren.

Lyft fram höjdskillnader! (Lånad bild)

4. Balans är som sagt något av det viktigaste att tänka på. Balans mellan material och balans mellan växter. En tomt med endast gräsmatta blir ganska platt. Tänk på att balansera upp med stenläggning och terasser. Återkommande element antingen i material eller i växter bidrar till ett lugn i trädgården. Genom att använda växter i olika höjder skapar man lager och balans även på höjden. Vi vill simulera naturen. Där finns stora träd, mellanstora buskar och även låga växter.

Lånad bild

5. Färg och form är något väldigt personligt men även här kan man tänka på balans. Det är otroligt snyggt att blanda växter med en naturligt rund växtform tillsammans med växter som har ett lite vildare växtsätt.

6. Linjer. Jag brukar använda mig av befintliga linjer och former i trädgården då jag ritar för att undvika att det blir spretigt. Fundera över var ni rör er i trädgården, var det är naturligt att gångar och stigar går, osv.

7. Skapa rum med växter, häckar, skärmar, plank, portar osv. Allt behöver inte vara synligt vid första anblick. Nyfikenhet väcks över vad som kan finnas bakom nästa sväng.

Lånad bild

8. Blickfång och siktlinjer. Det är fint att ha något i trädgården som ögat kan vila på, ett vackert träd, en fontän, en sten eller liknande.

Lånad bild

9. Trender! Just nu vill vi spendera allt mer tid i trädgården, vi vill odla själv och tänka hållbart genom att undvika gifter och hjälpa pollinerare. Ett hett tips är att anlägga en aktivitetsbana till hela familjen med mur eller träram och makadam i mitten. En standard boule bana är 12x4m men man kan givetvis göra den i en storlek som passar en själv bäst. Här är en bild från hemma hos en familj som förverkligade detta. På vintern kan man anlägga en liten isbana där.

10. Det är först då du har placerat ut alla funktioner du vill ha i trädgården som du börjar planera in växterna. Var noggrann med växtvalen, se till att du väljer rätt växter till rätt plats. Är du osäker så fråga en expert! Det är väldigt tråkigt att förlora växter för att de inte trivs. Man förlorar både pengar och värdefull tid ifall man måste börja om från noll.
Skapa en växtlista där du även fyller i skötselråden. Jobbet är tyvärr inte slut då man planterat, oavsett hur "lättskött" trädgård du har. Den första tiden innan växterna har etablerat sig ordentligt är det väldigt viktigt att vattna. Näring finns ofta i viss mån i jorden från början, förutsatt att man planterat i ny, näringsrik jord (eller om du jordförbättrat t.ex. med någon typ av kompost) men det gäller att fortsätta gödsla varje år enligt växtens behov. Generellt gödslar man i maj och eventuellt en gång till i juni. Kolla behovet för just din växt, och gör gärna en trädgårdskalender där skötselråden kommer månadsvis så är det lätt att komma ihåg vad som skall göras.

Vill du lära dig mer om allt detta så rekommenderar jag Blomtorgets trädgårdsplaneringskurs i mars. En workshop där vi hjälper dig rita din egen trädgård. Läs mer här.

Hoppas du har fått lite inspiration att sätta igång med ditt projekt!
Ha en fin kväll!